Kylslagen höst i besöksnäringen

Vi går mot en höst i flera bemärkelser. Utanför fönstret slår regnet och löven faller. Hos många företagare inom besöksnäringen råder viss osäkerhet på den kommande tiden. Särskilt hos landets handlare märks det tydligast. Det visar den nya turismtermometern som SHR tillsammans med Svensk Handel och Transportgruppen presenterade i morse.
Tillsammans representerar vi 96 procent av omsättningen inom besöksnäringen så det blir väldigt tydligt vad besöksnäringen har för förväntningar när vi frågat en panel av företagare inom camping, handel, hotell, persontransporter, restauranger, besöksmål och sevärdheter om deras förväntningar på de kommande fyra månadernas omsättning och sysselsättning.
Besöksnäringen blir allt viktigare för svensk ekonomi och den svenska arbetsmarknaden. Vi såg det i den förra finanskrisen när besöksnäringen till stora delar bidrog till att dämpa konjunkturnedgången. Hur det blir i denna statsskuldskris kan ingen säga men jag kan konstatera att företagen i panelen fortsatt ser positivt på den fortsatta omsättningsutvecklingen i det egna företaget respektive den egna branschen.
I denna första mätning tror 42 procent av de tillfrågade företagen inom besöksnäringen att de kommer ha en högre omsättning de kommande fyra månaderna jämfört med samma period förra året. 20 procent tror att de kommer ha en lägre omsättning. Det varierar dock mellan de olika branscherna. Andelen pessimister är högst inom handeln och hotellen där en fjärdedel tror på en minskad omsättning. Mest positiva är företagen inom restaurang- och persontransportbranschen där nästan hälften av de tillfrågade tror på en ökad omsättning.

Låt oss hoppas att när vi nu går mot mörkare ekonomiska tider att julhandeln och shoppingturismen inför jul kan bli en viktig ljuspunkt för besöksnäringen. Vi ser att handeln har gått in i en ny tillväxtbana med lägre tillväxt, men företagen inom besöksnäringen har trots allt en mer positiv syn på framtiden än övriga handeln.
Vad gäller sysselsättningen tror 70 procent av företagen att de kommer ha lika många anställda under den kommande fyra månadersperioden som under motsvarande period 2010. Tyvärr är det dock fler som tror på minskad personalstyrka än som tror att de kommer nyanställa.

Det ska bli oerhört spännande att följa den nya termometern och se hur utvecklingen i näringen går. Oavsett vad så är besöksnäringen nu en del av den svenska basnäringen och dess betydelse för den svenska ekonomin växer. Nästa termometer presenteras i januari.

Trendbrott för sommarturismen

Efter sex år av ökade turism har vi nu kommit till det läge när övernattningarna minskat. Det är den första sommaren som vi ser den här tydliga trendbrottet. Det visar den statistik som Tillväxtverket presenterade i morse (http://www.tillvaxtverket.se/download/18.5b5d37c7131dcf897d380006666/Pressmeddelande+Sommarturism+111005.pdf). Tidigare har resandet från grannländerna ökat under lågkonjunkturer, samtidigt som de långväga besökarna blivit fler under högkonjunkturer. Fler långväga besökare under sommaren har dock inte kompenserat för ett minskat resande från våra grannländer. Den här trenden såg vi redan under förra sommaren då gästerna från våra nordiska grannländer som bodde på hotellen i Stockholm och Göteborg kraftigt minskade samtidigt som gäster från utanför Europa kraftigt ökade (http://www.shr.se/Press/Nyheter/2011/September/Tuff-sommar-for-storstadshotellen/).

Tillväxtverkets statistik fyller i det som vi redan kommenterade förra veckan när vi tittade på sommaren för storstadshotellen (http://www.shr.se/Press/Nyheter/2011/September/Tuff-sommar-for-storstadshotellen). Ökningen av gäster från utanför Europa syns tydligt i Malmö men inte tappet av gäster från våra nordiska grannländer. Vi såg då att vädret visserligen var sammantaget sämre under sommaren än förra sommaren men att det inte verkar ha haft någon entydig betydelse på antalet hotellnätter. Exempelvis ökade Malmös hotellnätter mer ju längre sommaren led och vädret blev allt sämre.

Det jag kan konstatera är att VisitSweden har lagt ner ett stort arbete på att marknadsföra Sverige utanför Europa. Den starka tillströmningen av gäster från länder utanför Europa är ett kvitto på att marknadsföringsinsatserna ger resultat. Den starka svenska kronan påverkar nog inte den typen av turism men har nog större betydelse för turismen från våra grannländer. Det för mina tankar åter till med vilken stor utväxling som investeringar i marknadsföringen av Sverige för besökare får.

Idag satsar staten 140 miljoner kronor på den typen av marknadsföring och näringen skjuter till lika mycket enligt den modell som vi arbetar efter här i Sverige. Men jämfört med våra nordiska grannländer är det småpotatis. Omräknat per capita satsar Sverige 15 kronor medan Danmark satsar motsvarande 30 svenska kronor per capita och Norge motsvarande 38 svenska kronor. Tänk vilken potential vi sitter på och vad det skulle innebära för svensk ekonomi. Redan för fem år sedan föreslog en statlig utredning att anslagen borde höjas för att ta tillvara näringens potential och gynna den svenska sysselsättningen och ekonomin. Sedan dess har anlagen höjts men det återstår fortfarande drygt 100 miljoner kronor tills vi når de nivåerna, då anslår vi fortfarande inte ens lika mycket som Danmark.

Det gäller att försvara de marknadsandelar som vi har och som vi kämpat för, så är det för företagen och så är det även för Sverige.

Svensk besöksnäring har en enorm potential men den senaste statistiken tyder på att vi nu ser moln i horisonten. Fortsätter den vikande trenden kommer vi snart se större effekter. Nu gäller det att vara proaktiv. Satsa på Sverige!

Annie Lööf ny näringsminister – nya krafter till basnäringen som växer så det knakar

Med Annie Lööf får vi en ung och stridbar näringsminister. Ser fram mot kommande debatter och hur det påverkar regeringens politik för besöksnäringen! Med Maud Olofsson fick vi en minister som lyfte besöksnäringens betydelse för svenska samhället och dess utveckling. Bland annat ökade anslagen till VisitSweden med 50 miljoner kronor, en höjning som betytt väldigt mycket för Sveriges möjligheter att öka attraktionen bland utländska besökare och ta marknadsandelar från våra konkurrenter.

Men arbetet får inte avstanna och vi måste fortsätta utvecklas. Vi tog vårt ansvar från näringen 2010 och presenterade den nationella strategin som syftar till en fördubbling av näringen till år 2020. Men ensamma kan vi inte nå målet och regeringens och Annie Lööfs arbete kommer behövas! Vi behöver se hur våra konkurrenter arbetar och ta lärdom av deras erfarenheter för att utvecklas och för att lägga oss på en nivå som står i paritet med dem. Jämfört med Danmark och Norge satsar staten till exempel långt mindre på den svenska marknadsföringen. Anslagen till VisitSweden motsvarar ca 15 kronor per capita medan Danmark satsar motsvarande knappt 24 svenska kronor och Norge motsvarande 31 svenska kronor. En intressant jämförelse som visar på att vi har stora potentialer att utveckla den nya basnäringen i Sverige, besöksnäringen.

Idag omsätter näringen mer än 254 miljarder kronor och har ett exportvärde som motsvarar mer än 87 miljarder kronor. Sett till detta kan vi konstatera att de 140 miljoner kronor som anslås från staten för marknadsföringen av Sverige i utlandet för besökare har god utväxling. Tänk då vilken enorm kraft som ligger bakom detta och vilka effekter det skulle få om anslagen anpassades till vad våra konkurrenter lägger! Näringen är beredd att bistå med lika mycket som staten satsar, enligt den modell som vi haft sedan länge. Gemensamt bygger vi en basnäring som stärker hela landet, från stad till landsbygd.

Annie Lööf har en stor utmaning framför sig men en spännande näring att hämta kraft inspiration från!

Bra att fler tillåts uppleva naturen

Sent i fredags eftermiddag nåddes jag av nyheten att regeringen och miljödepartementet tänkt om i frågan om att tillåta näringsverksamheter i nationalparkerna (http://www.regeringen.se/sb/d/15086/a/175421). Kanske en lite annan fråga än de som vanligtvis leder till reaktioner men det är en mycket viktig fråga för den svenska besöksnäringen.
Det har länge varit ett önskemål från den samlade besöksnäringen att det ska bli tillåtet att till exempel anordna guidningar ute i skogarna för att öka intresset för den svenska naturen och alla dess underbara upplevelser. Hittills har det varit förbjudet vilket lett till att utländska och svenska besökare som velat ha guidning fått nöja sig med i bästa fall pappersblad med någon enkel beskrivning av allt det de förväntas uppleva.

Det är inte att göra Sveriges natur tillgängligt för besökare.

Det är bra att det nu tillåts näringsverksamhet i nationalparkerna. Bra också att det tydligt uttalas att de som vill etablera sig inom parkerna ska göra det med respekt för både miljön och naturvärdet. Ingen är ju betjänt av att såga av den gren som man sitter på.

Det är intressant att notera att den här frågan kommer efter att näringen presenterade den nationella strategin för besöksnäringen. Under arbetet med strategin lyftes frågeställningen som ett tydligt exempel på när vi har en fantastisk tillgång som vi över huvudtaget inte kan erbjuda utländska eller inhemska besökare. Jag blir särskilt glad för satsningen då det kan bryta trenden med allt färre besökare i naturen. Sverige är ett avlångt land och vi har här en tillgång som så många fler borde få se och uppleva.

Nu tar vi steget in i framtiden!

Jag har längtat så efter den här dagen! Som ni märker är det mycket som händer inom SHR och det är en oerhört spännande tid. Nu är det även klart att SHR byter namn. Från och med den 23 april 2012 byter SHR namn till VISITA – Svensk Besöksnäring. Det beslutade SHR:s styrelse den 30 augusti 2011.

Vi byter namn till VISITA – Svensk Besöksnäring för att bättre spegla den mångfald av företag som finns inom organisationen och för att understryka besöksnäringens växande betydelse för tillväxten och inte minst som arbetsgivare.

Allt fler människor jobbar på ett eller annat sätt inom besöksnäringen och inom tio år har vi från näringen en ambition att fördubbla omsättningen och exportvärdet. Då känns det oerhört spännande att få vara med om att forma SHR till morgondagens organisation med nytt namn!

Idag finns SHR:s medlemmar även utanför hotell- och restaurangbranschen. Skid- och spa-anläggningar, nöjes- och djurparker, campingar och vandrarhem är några exempel på medlemsföretag som inte primärt ägnar sig åt hotell- och restaurangverksamhet. Med VISITA – Svensk Besöksnäring får vi en möjlighet att bättre beskriva hela denna kreativa, spännande och dynamiska bransch.

Som ni förstår har vi en intensiv tid framför oss med många möten med näringen, medlemmar och alla andra som är intresserade av att samtala med oss. Ni kan vara säkra på att SHR inte kommer tagga ner. Tvärtom! Så fundera på vad du vill att SHR/VISITA ska göra och hör gärna av dig!

Äntligen! En satsning som gynnar de unga och sysselsättningen

Det är en glädjens dag kan jag konstatera. Regering aviserade i morse att det kommer föreslå en sänkning av restaurangmomsen från dagens 25 procent till 12 procent, samma som för övriga livsmedel. Nu gäller det bara att riksdagen fattar beslut i frågan så att sänkningen blir genomförd!
Det är enormt positivt att se att regeringen delat vår uppfattning att det här skapar jobb för unga och nya svenskar. 35 procent av alla som jobbar inom restaurangbranschen är under 25 år, därför vet vi att det är denna grupp som kommer att få ökad sysselsättning när sänkningen får genomslag. Risken om sänkningen inte genomförs är att den höga ungdomsarbetslösheten riskerar att bita sig fast. Med sänkt restaurangmoms kan vi bryta den trenden och ge dessa ungdomar en ökad möjlighet att komma in i arbetslivet.
HUI Research har studerat effekterna av en kommande momssänkning och gör en bedömning att upp emot 10 000 nya arbetstillfällen skulle skapas på lång sikt. Den statliga utredningen kommer fram till 6 000. Allt beror på hur man räknar och vad man bedömer som trolig utveckling på priset. En sak är dock alla överens om, priset kommer att sjunka. Det visar alla studier av den svenska momsen som åkte upp och ner som en jojo under 90-talet och den finska sänkningen som gjordes förra året.
Ja nu reagerar nog en del av er då Ekot nyligen tolkade den studien som en flopp för finska restaurangmomsen. Men till er vill säga, läs rapporten, gör inte som journalisterna och bara läsa väl valda delar. Ingenstans, vare sig i artikeln eller i de forskningsrapporter som citeras står det något om att den sänkta restaurangmomsen varit ett misslyckande. Tvärtom betonar författarna att de saknat data för att kunna bedöma utfallet av den sänkta restaurangmomsen. Idag, ett år efter momssänkningen är redan 77 procent av den möjliga sänkningen genomförd! Det är inget som media lyft. Jag kallar inte det för en flopp, tvärtom!
Så äntligen kan jag säga. En sänkt restaurangmoms är en bra satsning för att komma åt ungdomsarbetslösheten och samtidigt lösa den orättvisa beskattningen av mat. Att företagen dessutom får avsevärda administrativa förenklingar är ju gynnsamt det med.

Sänk restaurangmomsen och rädda jobben

Det står nu klart att vårens positiva ekonomiska läge är förbytt i stor osäkerhet och en avvaktande finanssektor. Det har gjort att röster nu höjs för att regeringen ska avvakta med att genomföra sänkningen av bland annat restaurangmomsen. Det skulle vara ett misstag som skulle riskera att kraftigt förvärra ungdomsarbetslösheten.

Med en sänkt restaurangmoms skulle uppemot 10 000 arbetstillfällen kunna skapas. Merparten av dessa arbetstillfällen skulle gå till ungdomar, nya svenskar och andra grupper som annars har svårt att få jobb. Vill man verkligen fortsatta att stänga ute dessa grupper?

Jag blir uppriktigt orolig när jag läser vissa kommentarer som raljerar över restaurangbranschens betydelse för att få in foten på arbetsmarknaden. Eller de som sätter sig till doms över vad som är fina och inte fina jobb. Alla jobb behövs och alla jobb fyller en funktion. Restaurangbranschen är en bransch som till sin natur erbjuder jobb till de som inte vill studera men även till dem som valt att göra det. Bredden finns i efterfrågan och alla behövs.

Det finns ingen anledning att vänta med införandet av sänkningen på grund av den allmänna finansturbulensen, tvärtom. Är det någon gång som regeringen måste satsa så är det nu. Nu är det läge för en finanspolitisk stimulansåtgärd som riktar sig till våra ungdomar. En sänkning av restaurangmomsen skapar och räddar våra ungdomars jobb. Min fråga till politikerna är; ska vi verkligen döma en hel generation till utanförskap och sämre förutsättningar?
I juni var drygt 140 000 ungdomar utan jobb enligt SCB. En majoritet av dessa ungdomar har endast en grundskoleutbildning och har av olika skäl inte kunnat eller velat studera vidare. Allt färre branscher erbjuder idag arbetstillfällen till dessa ungdomar men till undantagen tillhör våra företag inom hotell- och restaurangbranschen. Varje år anställer vi tusentals ungdomar och i förhållande till vår storlek är hotell- och restaurangbranschen en av de största ungdomsarbetsgivarna och en mycket viktig aktör när det gäller att få in ungdomar på arbetsmarknaden.

En tredjedel av alla anställda i hotell- och restaurangbranschen är under 25 år. Mer än hälften av alla anställda inom branschen är under 35. Vi vet att en sänkt restaurangmoms leder till lägre priser och högre efterfrågan. Det leder till ökad sysselsättning. Vi vet att en majoritet av denna ökade sysselsättning går till ungdomar och nya svenskar. Det har utredning på utredning, i Sverige och utomlands, bekräftat. Senast nu regeringens egen utredning från i våras. Så att inte sänka restaurangmomsen nu skulle vara ett misstag som skulle riskera tusentals ungdomars framtid.

Har vi verkligen råd med det?